Lextorp vattentorn

Befintligt vattentorn är grundlagt på berg. Överbyggnaden, som är indelad i två reservoarer, utgörs av en cylinder med ytterdiameter 34m och höjden 10m som stöds upp av 20m höga pelare och ett centrumtorn i mitten. Tornet är i sin helhet utfört i slakarmerad betong med undantag från den yttre reservoarväggen som är spännarmerad.

Projektet utfördes i tre deletapper med tillståndsbedömning, utredningar av lämpliga åtgärder och bygghandlingar. Efter inledande tillståndsbedömningar och utredningar visade det sig att det mest effektiva alternativet baserat på miljö, kostnad och resurser var att återbruka befintligt vattentorn.

Tillståndsbedömning

I projektet utvärderades tidigare inspektionsresultat, vilka låg till grund för de tillståndsbedömningar som gjordes i projektet. Baserat på utfallet av dessa bedömningar identifierades behov av kompletterande undersökningar och inmätningar för att erhålla tillräckligt underlag för efterföljande utredningar.

Tillståndsbedömningarna identifierade skadebilder och tillhörande effekter på såväl bärighet som livslängd.

Tidiga utredningar

Utifrån tillståndsbedömningar konstaterades att åtgärder behövde vidtas för att säkerställa driften av vattentornet. I projektet beslutades att utreda två alternativa livslängder för vattentornet, 10år respektive 50år. För att säkerställa livslängden utvärderades olika åtgärdsförslag och tekniska lösningar utifrån uppställda krav i projektet. En viktig förutsättning var att samtliga arbeten skulle utföras med vattentornet i drift.

Föreslagna åtgärder sammanställdes i ett kalkylunderlag som sedermera resulterade i att det längre livslängdsalternativet var fördelaktigt. Detta innebär att vissa delar repareras och andra delar, helt eller delvis, rivs och byggs om.

Utförande

Åtgärderna inkluderar både invändig och utvändig renovering och utöver att säkerställa vattentornets konstruktiva kapacitet har även åtgärder gjorts för att förbättra såväl processen som arbetsmiljön för driftpersonal.

För att säkerställa tornets konstruktiva kapacitet utfördes omfattande betongreparationer på balkar och samtliga pelare. För att förbättra driften revs också en reservoarvägg som sedan uppfördes i nytt läge. Detta ändrade konstruktionens verkningssätt, varpå utbyggnadsförfarande och ordningsföljd på respektive åtgärd blev av väsentlig betydelse och studerades i detalj.

Utöver konstruktiva aspekter gjordes rörsystemet om för att förbättra processen, vilket gjorde att ytterligare håltagningar introducerades. För att möjliggöra utförandet och säkerställa logistik av byggmaterial krävdes även provisorier och ytterligare tillfälliga håltagningar i befintlig konstruktion. Därmed var god samverkan mellan olika discipliner en förutsättning.

De omfattande strukturella ändringar som reparationer och ombyggnation innebar gjorde att bärighetsutredningar för befintlig konstruktion behövde göras för såväl entreprenadskedet som skedet efter avslutade entreprenadarbeten.